Program & biljetter

Bröderna Lucas och Artur Jussen gjorde succé i Konserthuset 2023 när de debuterade med ett program för fyrhändigt piano. ”Någonting alldeles extra inför en välfylld sal med ovanligt ung publik” skrev DN:s recensent och gav konserten högsta betyg.

Nu tar bröderna Jussen åter plats på stora scenen i Konserthuset, den här gången tillsammans med Kungliga Filharmonikerna under ledning av Tabita Berglund i Poulencs konsert för två pianon. Musik som bär Poulencs kännetecken: elegans, melodisk värme och fantasi. 

Paret Romeo och Julia i Shakespeares drama är själva sinnebilden för ung kärlek och häftigt uppflammande passion med tragiskt slut. Med kraftiga ackord och drastiska melodier gestaltas i Prokofjevs välkända musik de svallande känslorna.

Mellan Poulenc och Prokofjev: Lili Boulangers D’un soir triste, en sorglig kväll, som från en stilla inledning växer sig stark och betvingande. Enastående och djupt personlig musik av den unga och svårt sjuka Lili, som dog i Crohns sjukdom en kort tid efter hon 1918 skrivit musiken.    

Bröderna Lucas och Artur Jussen gjorde succé i Konserthuset 2023 när de debuterade med ett program för fyrhändigt piano. ”Någonting alldeles extra inför en välfylld sal med ovanligt ung publik” skrev DN:s recensent och gav konserten högsta betyg.

Nu tar bröderna Jussen åter plats på stora scenen i Konserthuset, den här gången tillsammans med Kungliga Filharmonikerna under ledning av Tabita Berglund i Poulencs konsert för två pianon. Musik som bär Poulencs kännetecken: elegans, melodisk värme och fantasi. 

Paret Romeo och Julia i Shakespeares drama är själva sinnebilden för ung kärlek och häftigt uppflammande passion med tragiskt slut. Med kraftiga ackord och drastiska melodier gestaltas i Prokofjevs välkända musik de svallande känslorna.

Mellan Poulenc och Prokofjev: Lili Boulangers D’un soir triste, en sorglig kväll, som från en stilla inledning växer sig stark och betvingande. Enastående och djupt personlig musik av den unga och svårt sjuka Lili, som dog i Crohns sjukdom en kort tid efter hon 1918 skrivit musiken.    

Valborg och Tor Aulin var syskon och framträdande profiler i Stockholms musikliv under slutet av 1800-talet. Och talangfulla! Valborg skapade med inspiration från Frankrike två ypperliga stråkkvartetter och en rad sånger och pianostycken, bland annat den här stämningsfulla Berceuse. 

Tor Aulin var liksom Valborg mycket skicklig pianist, men ändå mest känd för Aulinkvartetten där han var primarie, försteviolinist. Han var också en av grundarna av Kungliga Filharmonikerna, därför bär en av salarna i Konserthuset Stockholm hans namn. Titlarna på de fyra akvarellerna som Kungliga Filharmonikernas Anna Roos Stefánsson framför tillsammans med pianisten Henrik Berg beskriver träffande musikens atmosfär: Idyll, Humoresk, Vaggsång och Polska.

Profilstark under sin levnad var också Dora Pejacevic. Hennes mamma var ungerska men pappan en kroatisk adelsman och därför kom Dora att tillhöra den kroatiska noblessen runt förra sekelskiftet. Vi hör hennes harmoniskt täta och melodiskt tankfulla ”slaviska” sonat för violin och piano. 

***

Meny: Svampsoppa med kruspersilja. Soppan serveras med surdegsbröd, knäckebröd, smör, mineralvatten/lättöl, kaffe/te och chokladbit. Vin och öl kommer finnas till försäljning till de som önskar.

Alla soppor är laktos- och glutenfria. Meddela oss eventuella önskemål om specialkost vid bokning.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Guidningen visar dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max 25 personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

***

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

Schönbrunn Palace Orchestra från Wien firar Johann Strauss 200 år.

Den traditionsenliga nyårskonserten med Schönbrunn Palace Orchestra från Wien kommer 2025 att omges med extra glans. Detta för att fira 200-årsdagen av "Valskungen" Johann Strauss, vars musikaliska arv fortsätter att förtrolla människors hjärtan runt om i världen.

Johann Strauss föddes i Wien 1825 och formade sin tids musik som ingen annan. Med sina valser, polkor och operetter skapade han tidlösa mästerverk som än idag anses vara symbolen för den wienska musiktraditionen. 2025 är det 200 år sedan hans födelse, och detta betydelsefulla jubileum kommer att firas världen över.

Schönbrunn Palace Orchestra, känd för sina enastående tolkningar av Strauss och andra kompositörer från den klassiska wienperioden, kommer att använda detta speciella tillfälle att hedra ”Valskungens” musikaliska arv. Med sina framträdanden i slottet Schönbrunns magnifika salar har orkestern gjort sig ett namn och blivit en kulturell ambassadör för Wien. Schönbrunn Palace Orchestras nyårskonserter i Skandinavien är en höjdpunkt i den internationella konsertkalendern.

Med sina mästerliga framföranden av Strauss verk och spridningen av den wienska musiktraditionen kommer dessa konserter inte bara att frambringa feststämning vid årsskiftet, utan även skapa oförglömliga ögonblick för publiken och bära arvet från "Valskungen" vidare över hela världen.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Guidningen visar dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max 25 personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

***

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

De danska barockspecialisterna Concerto Copenhagen presenterar ett möte mellan Händel och Roman. När den unge svenske violinisten Johan Helmich Roman 1716 gav sig ut på en studieresa till London, skulle det visa sig bli en avgörande resa, inte bara för Roman själv utan också för svensk musikhistoria. 

Roman kom från det tyskorienterade svenska musiklivet till London, där den dominerande musiktrenden var italiensk stil, förkroppsligad av Georg Friedrich Händel, som nyligen anlänt. Roman var aktiv i Londons musikliv. Han spelade i Händels orkester vid King’s Theatre och mötte andra musiker och tonsättare, många från Italien. Så när Roman återvände till Stockholm 1721 var han en välutbildad, modernt sinnad musiker och en briljant violinist. Inte minst hade han som tonsättare fått en grundlig förståelse för de nya stiltrenderna, inte bara inom opera utan också instrumentalmusik.

Roman blev Kungliga Hovkapellet trogen under sitt liv, men tiden i London påverkade inte bara ”den svenska musikens fader”, som han i dag brukar kallas, utan påverkade också hela den svenska musikhistorien. Det här programmet presenterar musik som ”den svenske Händel” Johan Helmich Roman stötte på i London och musik som han själv komponerade.

Quatuor Modigliani hyllas världen över och ger bejublade konserter i de främsta konserthusen. Kvartetten debuterade i Konserthuset 2012 och har återkommit ett par gånger sedan dess, senast 2020.

Franska Élise Bertrand (även verksam som violinist) komponerade Lui e loro för just Modigliani-kvartetten. Hon inspirerades av ett fotografi från andra världskriget som visar bombningarna och ödeläggelsen av klostret Monte Cassino i Italien. Allt låg i ruiner men en vit Jesus-staty stod kvar, ”som en symbol för motstånd och hopp”. 

Mer franskt. Maurice Ravel var 28 år när han skrev sin enda stråkkvartett 1903. Den anses av många vara hans första mästerverk. Här finns mycket egensinne, enastående färgrikedom och rytmisk livlighet.

Tjajkovskijs tredje och sista stråkkvartett anses ofta vara ett av hans främsta kammarmusikverk. Den har en tjeckisk anknytning: vännen och kollegan vid Moskvakonservatoriet, den tjeckiske violinisten Ferdinand Laub, hade avlidit och Tjajkovskij komponerade musiken till hans minne.

Belönad romanskonst med Duo Lorenzen-Ekberg.

Den legendariska konsertsångerskan och pedagogen Dorothy Irving (1927–2018) gjorde ett starkt avtryck i det svenska musiklivet. Hennes konstnärskap präglades av djärvhet och noggrannhet, och ett djupt engagemang för textens och musikens uttryckskraft.

Före sin bortgång instiftade hon tillsammans med maken Lars Fjellstedt ett stipendium som förvaltas av Kungliga Musikaliska Akademien för att "främja och bevara romans- och liedkonsten". Stipendiet delas nu ut för andra gången och går till Duo Lorenzen-Ekberg som består av sopranen Kathrin Lorenzen och pianisten Oskar Ekberg: ”för deras med hänförande lätthet, samspelta och humoristiska, djupborrande gestaltning av historiska och mänskliga dimensioner i internationell modernistisk vokalrepertoar, och för deras blottläggande av det existentiella bråddjupet i skandinavisk romanskonst.”

Kathrin Lorenzen, född i Flensburg 1994, har etablerat sig som en eftertraktad solist och konsertsångerska i Tyskland och Skandinavien. I januari 2024 vann hon Kungliga Musikaliska Akademiens Solistpris. I maj samma år vann Kathrin andrapriset samt publikpriset i den internationella sångtävlingen Mirjam Helin Competition i Helsingfors, i konkurrens med 485 sångare från 57 länder.

Oskar Ekberg, född i Södertälje 1977, har sedan debuten med Sveriges Radios symfoniorkester 2004 varit efterfrågad solist, kammarmusiker och orkestermusiker, nationellt och internationellt. Han har rönt stor uppskattning för sitt engagemang och sina inspelningar av svensk musik, bland annat Johan Helmich Romans samtliga klaversviter som grammisnominerades i kategorin Bästa klassiska album.

Edvard Griegs pianokonsert är en klassikernas klassiker, den är ständigt aktuell på repertoaren världen över, och finns förmodligen i många hundratals inspelningar. Grieg var 25 år när han skrev musiken, och att det var hans första verk med orkester är ofattbart. Den som tar sig an sin landsmans superhit är ingen mindre än Leif Ove Andsnes, en av världens ledande pianister. 

Konserten inleds med det spännande uruppförandet av Rocking Bodies av Chrichan Larson. Rocking Bodies leker med tanken på klangkroppar som rör sig i vågor kring ett centrum – ibland stöts de bort, ibland dras de in. Larson är verksam som tonsättare och cellist, en framstående musiker som många gånger synts även i Kungliga Filharmonikernas cellostämma.  

Chefdirigent Ryan Bancroft leder avslutningsvis orkestern i Wilhelm Stenhammars utsökta Serenad. Stenhammar fick idén till musiken under en vistelse i Florens 1907. I ett av hans brev kan man läsa: ”Jag vill dikta så vackert och vekt om södern som bara en nordbo kan”. Det lyckades han också med, för Serenaden är ett mästerverk.

Läs mer om chefdirigent Ryan Bancroft

Läs artikel i magasinet Lyssna om Leif Ove Andsnes (öppnas i nytt fönster)