Program & biljetter

Konserten inleds med Demon av den brittisk-amerikanska tonsättaren Freya Waley-Cohen (född 1989) – Kungliga Filharmonikernas sambeställningsverk som uruppfördes 2023 av City of Birmingham Symphony Orchestra. Inspirationen hittade hon i gamla folksagor på Brittiska öarna, skräckfyllda historier där en demon kan uppenbara sig var som helst – här som både hotfull och lekfull orkestermusik.  

Hot, ja. Mahlers hjärtskärande Kindertotenlieder – Sånger över döda barn – har tragiska berörelsepunkter med Mahlers eget liv, och komponerandet skulle dessutom komma att framstå som ett förebud: några år efteråt dog Mahlers äldsta dotter Maria. De dikter av Friedrich Rückert som Mahler valde handlar om föräldrarnas sorgearbete och om den långsamma försoningen med en smärtsam verklighet.

Den världen över efterfrågade Nina Stemme är solist i den drabbande musiken. ”Nina Stemme har nog aldrig låtit bättre”, skrev Svenska Dagbladet om en konsert med henne tidigare i år.

Kungliga Filharmonikernas chefdirigent Ryan Bancroft leder orkestern i detta program som avslutas med Carl Nielsen. Nielsens fjärde symfoni har undertiteln ”Det uudslukkelige” (Det outsläckliga). Det är dramatisk musik som skrevs mitt under första världskriget, och berömd bland annat för sin duell mellan två pukspelare.

Läs mer om chefdirigent Ryan Bancroft

Välkommen till en soppkonsert ägnad det fantastiska musiklandet Tjeckien. De flesta känner till och lyssnar gärna på Dvorák, men Kungliga Filharmonikernas cellist Hanna Dahlkvist och gästande pianisten Darya Tchaikovsky visar att det finns så mycket mer.

Först hör vi musik av den ytterst talangfulla dirigenten och tonsättaren Vítezslava Kaprálová (1915–40). Hon dog vid 25 års ålder i tuberkulos men hann komponera en imponerande mängd musik. Hon skrev också en rad ypperliga kammarmusikverk, som det explosiva Deux ritournelles för cello och piano. 

Vítezslava Kaprálová studerade för Bohuslav Martinu, och av honom får höra den ljust färgade och rytmiskt sprudlande tredje cellosonaten – ett av hans mest omtyckta stycken. Martinu i sin tur studerade för Josef Suk, som varit Antonín Dvořáks favoritelev vid Prags konservatorium. De lärde även känna varandra privat och Josef Suk gifte sig senare med Dvořáks dotter Otilie. Att Suk gärna lät musiken flöda av melodisk fantasi och lyrisk lidelse hör vi i hans Ballad och Serenad, som ibland påminner om Brahms sena kammarmusik. 

***

Meny: Broccolisoppa med parmesan. Soppan serveras med surdegsbröd, knäckebröd, smör, mineralvatten/lättöl, kaffe/te och chokladbit. Vin och öl kommer finnas till försäljning till de som önskar.

Alla soppor är laktos- och glutenfria. Meddela oss eventuella önskemål om specialkost vid bokning.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Guidningen visar dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max 25 personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

***

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

Jan Lundgren är en av våra allra främsta musiker och han har genom ett 50-tal cd och i en mängd projekt och samarbeten visat prov på sin förmåga att omfamna traditionen och samtidigt ständigt förnya sig. Årligen presenterar Jan Lundgren tre konserter under samlingsnamnet Kind of Jazz – möten med inbjudna artister och ensembler. Kind of Jazz 2025 utgör den sjunde säsongen i serien. 

Årets Kind of Jazz-serie avslutas med duo. Till Brönner är Tysklands ledande jazztrumpetare, och brukar gärna omnämnas i samma andetag som Chet Baker. ”Jag har sett fram emot det här länge”, säger Jan Lundgren. ”Det här blir vår första konsert tillsammans. Han är mycket upptagen och det har tagit tid att få till. Till husgudarna hos Till Brönner hör Chet Baker och Miles Davis. Titelns ’vs’, versus, ska inte tolkas som en tvekamp, men kanske kan man se det som lekfull skuggboxning. Jag ser fram emot ett härligt möte med många spontana infall. Det blir melodiskt i en blandning av originalmusik, jazzklassiker och en del hämtat från popvärlden.

Till Brönners dussintalet album i eget namn, mestadels inspelade i Los Angeles, har varit stora framgångar och redan debuten från 1993 prisbelönades. Han har spelat med praktiskt taget alla internationella storheter och inbjöds 2016 av president Barack Obama till Vita huset, som en del av International Jazz Day. Det här blir första gången som den framstående tyske trumpetaren framträder i Konserthuset Stockholm.

Få epoker har förenat musik och poesi med sådan innerlighet som den tyska romantiken. I denna konsert bjuder Eric Ericsons Kammarkör, under ledning av Justin Doyle, på en klangrik och uttrycksfull resa in i den romantiska körmusikens kärna och själ – från Franz Schuberts innerliga sånger till Johannes Brahms mäktiga körsatser och Felix Mendelssohn-Bartholdys lyriska elegans. 

Programmet innehåller även musik av Robert Schumann och Peter Cornelius, och som spännande kontrast även musik av den uppmärksammade tyska tonsättaren Elisabeth Fusseder (född 2000). I In waldeslust, med texter av Ernst Moritz Arndt, Emerenz Meier och Johann Wolfgang von Goethe, tar hon med lyssnaren till en skog vars romantiska oskuld är borta sedan länge.

Eric Ericsons Kammarkör leds av gästande Justin Doyle, som till vardags är chefdirigent för RIAS Kammerchor i Berlin. Han är även verksam som professor i kördirigering vid musikhögskolan Hanns Eisler. Konserten är en hyllning till såväl ordet som tonen, där poesin sjungs till liv i ett förtrollande klanglandskap.

Eric Ericsons Kammarkör grundades 1945 av den då 27-årige Eric Ericson, och har sedan dess intagit en central plats i svenskt och internationellt musikliv. Kören hör till det absoluta toppskiktet av professionella ensembler internationellt, och sedan 2003 har Eric Ericsons Kammarkör haft ett nära samarbete med Kungliga Filharmonikerna i Konserthuset.

Välkomna till en hyllningskonsert för den finska musiklegenden Jukka Kuoppamäki! Vi får möta fantastiska sångsolister som Arja Koriseva, Pepe Willberg, Anna Hanski, Antti Railio, Anna Kuoppamäki, Inka Auhagen och Ville Liimatainen. Tillsammans med en orkester som leds av Mirka Dojan bjuder de på Jukka Kuoppamäkis mest kända och älskade låtar.

Jukka Kuoppamäki som är född 1942 inledde sin karriär redan som tonåring när han på 1960-talet var medlem i grupperna Neloset och Kukonpojat. Hans första helt egna album, Mitä kansa haluaa, släpptes 1966. Det markerade starten på hans nästan sextioåriga karriär som låtskrivare, under vilken han har släppt 47 album och 28 samlingar. Hans produktion på över 2000 låtar inkluderar bland annat Sininen ja valkoinen, Paljon sanomatta jää, Pieni mies, Anna mulle tähtitaivas, Satulinna och Sinussa on valo.

Jukka Kuoppamäki har tilldelats en rad priser och utmärkelser: Kullervo Linnas stiftelses pris 1993, Special-Emma för sin livsverk 2001, Juha Vainio-priset 2018 och Finlands Lejon Pro Finlandia-medalj år 2019.

Välkommen till Marinchefens konsert med Marinens Musikkår som tar oss New York, staden som aldrig upphör att fascinera med sin energi, mångfald och oändliga möjligheter. Den här konserten bjuder på musik som fångar essensen av staden New York – från jazzens intima klubbar via Broadway-musikalernas glittrande scener men också via Frihetsgudinnan på Liberty Island som genom åren kommit att symbolisera frihet och demokrati. I den pulserande metropolen New York har otaliga kompositörer verkat och inspirerats, däribland George Gershwin, Leonard Bernstein, Samuel Barber och John Corigliano, som alla på ett eller annat vis fångat stadens själ i sina verk.

Som solist gästas vi av jazzsångaren Rigmor Gustafsson som tog steget från Värmlands skogar till New Yorks asfaltshetta för att sedan slå ner bopålarna i Stockholm och ta sig an Europa.

Följ med på en musikalisk resa till “The Big Apple” – staden som aldrig sover

I samtliga tre verk står det vokala i centrum, och som sopransolist i två av verken hör vi Alexandra Büchel – en av våra främsta uttolkare av inte minst nutida musik. Under våren är hon aktuell på Norrlandsoperan och gör i den nyskrivna operan Älskarinnorna av Jenny Wilson, som är baserad på Elfriede Jelineks roman med samma namn. 

Vägar, flyktvägar för sopran och slagverk av Ylva Q Arkvik är en triptyk där tematiken kretsar kring det förflutnas fångenskap, längtan att fly bort och att fly till, och magin i det oväntade ögonblickets befrielse. Dikterna är hämtade ur en kommande samling av dramatikern, librettisten och författaren Kerstin Perski. Musiken tar fasta på det drömska i texterna.

Omnia tempus habent, Allt har sin tid, är Arne Mellnäs tonsättning av texten i Predikaren. Skriven för solosopran förmedlas i ord och ton ett trösterikt budskap; det svåra är övergående, så småningom kommer ljuset åter. Verket, som helst bör sjungas i ett rum med stor akustik, uruppfördes i Visby domkyrka av Marianne Mellnäs 1972. 

Jag märker allting av Hans Gefors är en kantat i prolog och tolv satser där skådespelaren Hannes Meidal är recitatör och leder oss genom musiken. Som sångsolist hör vi countertenoren Elias Aaron Johansson. Gefors har satt samman repliker ur Strindbergs vandringsdrama Till Damaskus samt dikter av den spanske 1900-talspoeten Juan Ramón Jimenez. Som musikalisk förebild står barockens kantater, och även besättningen andas barocktradition: recitation, countertenor, en liten kör, två violiner, cello, slagverk och teorb.

I samarbete med Svensk musikvår. Konserten produceras i samarbete med Föreningen Svenska Tonsättare.

Tjajkovskij komponerade sin femte symfoni under några sommarmånader 1888. Han hade på våren klagat över bristande inspiration: ”Är jag utbränd? Inga idéer, ingen lust?” Men den femte blev en vital, känsloladdad och i många avseenden briljant symfoni. Den uruppfördes under tonsättarens ledning i Mariinskijteatern i Sankt Petersburg i november samma år. 

Konserten inleds med svenska Andrea Tarrodis Liguria, musik som tar oss med på en vandring mellan fem små fiskestäder som klamrar sig fast längs klipporna på Italiens nordvästra kust. 

Läs mer om chefdirigent Ryan Bancroft

Sibelius violinkonsert är numera den mest spelade av alla violinkonserter från 1900-talet. Men tonspråket hör det sena 1800-talet till och musiken är varm och lyrisk, dramatisk och melankolisk. Sibelius, själv violinist, skrev möjligen den konsert han själv hade velat spela – om än på en spelteknisk nivå som var skyhögt över hans egen. På så sätt kan man se violinkonserten som ett farväl till ungdomsdrömmarna om en karriär som violinvirtuos. Den hör till de mer utmanande i genren, det är många violinister som vittnat om det.

Den som tar sig an utmaningen är den unga prisbelönade violinisten Maria Ioudenitch. Hon tog 2021 hem förstapristet i prestigefyllda Ysaÿe International Music Competition och samma år även Tibor Varga International Violin Competition. Maria Ioudenitch är född i Ryssland men flyttade vid två års ålder till USA med familjen. 

Tjajkovskij komponerade sin femte symfoni under några sommarmånader 1888. Han hade på våren klagat över bristande inspiration: ”Är jag utbränd? Inga idéer, ingen lust?” Men den femte blev en vital, känsloladdad och i många avseenden briljant symfoni. Den uruppfördes under tonsättarens ledning i Mariinskijteatern i Sankt Petersburg i november samma år. 

Konserten inleds med svenska Andrea Tarrodis Liguria, musik som tar oss med på en vandring mellan fem små fiskestäder som klamrar sig fast längs klipporna på Italiens nordvästra kust. 

Läs mer om chefdirigent Ryan Bancroft