Artist-in-Residence

Isländske Víkingur Ólafsson är en av världens just nu mest hyllade och efterfrågade pianister. The New York Times myntade smeknamnet Islands Glenn Gould och hans inspelningar blir överösta med femstjärniga recensioner. Den här säsongen är han Konserthuset Stockholms Artist-in-Residence.

Efter succén med Bachs Goldbergvariationer som han spelade för full salong här i Konserthuset förra säsongen tar han under denna säsong sig an ytterligare en av den klassiska musikvärldens stora B:n – Beethoven. Vid denna solorecital hör vi Beehovens sena pianosonater.

Beethoven är aldrig förutsägbar och i de sista sonaterna är han reflekterande och vemodig, extatiskt passionerad, humoristisk och livsbejakande; musiken är som en hel livsberättelse. “Beethovens tre sista sonater är ett slags testamente”, säger Víkingur Ólafsson.  

Isländske Víkingur Ólafsson är en av världens just nu mest hyllade och efterfrågade pianister. The New York Times myntade smeknamnet Islands Glenn Gould och hans inspelningar blir överösta med femstjärniga recensioner. Den här säsongen är han Konserthuset Stockholms Artist-in-Residence.

Efter succén med Bachs Goldbergvariationer som han spelade för full salong här i Konserthuset förra säsongen tar han denna säsong sig an ytterligare en  av den klassiska musikvärldens stora B:n – Brahms. Han framför Beethovens sena pianosonater i en solorecital några dagar före denna konsert, och nu Brahms med Kungliga Filharmonikerna.

Brahms stod på höjden av sin berömmelse och skrev ironiskt i brev om att han komponerat en ”pytteliten pianokonsert”. Den är förstås motsatsen, och det är musik sprängfylld av dramatik, passion och innerlighet. Brahms andra pianokonsert blev till skillnad från hans första en succé redan vid uruppförandet. 

Den franske dirigenten Stéphane Denève leder även Kungliga Filharmonikerna i amerikanska Stacy Garrops vackra Penelope Waits från 2013, inspirerad av grekisk mytologi, och mytologisk musik med danstema av Paul Dukas och Richard Strauss.    

Isländske Víkingur Ólafsson är en av världens just nu mest hyllade och efterfrågade pianister. The New York Times myntade smeknamnet Islands Glenn Gould och hans inspelningar blir överösta med femstjärniga recensioner. Den här säsongen är han Konserthuset Stockholms Artist-in-Residence.

Efter succén med Bachs Goldbergvariationer som han spelade för full salong här i Konserthuset förra säsongen tar han denna säsong sig an ytterligare en  av den klassiska musikvärldens stora B:n – Brahms. Han framför Beethovens sena pianosonater i en solorecital några dagar före denna konsert, och nu Brahms med Kungliga Filharmonikerna.

Brahms stod på höjden av sin berömmelse och skrev ironiskt i brev om att han komponerat en ”pytteliten pianokonsert”. Den är förstås motsatsen, och det är musik sprängfylld av dramatik, passion och innerlighet. Brahms andra pianokonsert blev till skillnad från hans första en succé redan vid uruppförandet. 

Den franske dirigenten Stéphane Denève leder även Kungliga Filharmonikerna i amerikanska Stacy Garrops vackra Penelope Waits från 2013, inspirerad av grekisk mytologi, och mytologisk musik med danstema av Paul Dukas och Richard Strauss.