Program & biljetter

För förskolan, 3–5 år.

Kom nära musikerna i Grünewaldsalen – och upptäck orkesterns brassinstrument i en klassisk konsert med lyssningslekar, tillsammans med en musikpedagog. 

Efter konserten, som varar ca 30 minuter, finns det möjlighet att prova instrument i foajén.

För förskolan, 3–5 år.

Kom nära musikerna i Grünewaldsalen – och upptäck orkesterns brassinstrument i en klassisk konsert med lyssningslekar, tillsammans med en musikpedagog. 

Efter konserten, som varar ca 30 minuter, finns det möjlighet att prova instrument i foajén.

Kom nära musikerna i Grünewaldsalen – och upptäck orkesterns brassinstrument i en klassisk konsert med lyssningslekar, tillsammans med en musikpedagog. 

För barn 3–5 år.

Efter konserten, som varar ca 30 minuter, finns det möjlighet att prova instrument i foajén.

***

Att tänka på

Möjligheten att ta in barnvagn i Konserthuset är mycket begränsad, så lämna gärna barnvagnen hemma.

Kom nära musikerna i Grünewaldsalen – och upptäck orkesterns brassinstrument i en klassisk konsert med lyssningslekar, tillsammans med en musikpedagog. 

För barn 3–5 år.

Efter konserten, som varar ca 30 minuter, finns det möjlighet att prova instrument i foajén.

***

Att tänka på

Möjligheten att ta in barnvagn i Konserthuset är mycket begränsad, så lämna gärna barnvagnen hemma.

Kom nära musikerna i Grünewaldsalen – och upptäck orkesterns brassinstrument i en klassisk konsert med lyssningslekar, tillsammans med en musikpedagog. 

För barn 3–5 år.

Efter konserten, som varar ca 30 minuter, finns det möjlighet att prova instrument i foajén.

***

Att tänka på

Möjligheten att ta in barnvagn i Konserthuset är mycket begränsad, så lämna gärna barnvagnen hemma.

Konserthuset Stockholm invigdes 1926 och är ett av Sveriges vackraste exempel på den nyklassicistiska stilen inom arkitektur och design. Huset skapades av arkitekten Ivar Tengbom och smyckades av tidens ledande formgivare och konstnärer, som till exempel Carl Milles, Isaac Grünewald och Carl Malmsten. Ivar Tengboms vision var att bygga ett antikt tempel till musikens ära nära polcirkeln. 

Guidningen visar dig runt i Konserthusets foajéer och salar, och berättar om konstskatterna, husets tillkomst och långa historia.

• Max 25 personer/visning.
• Visningen sker på svenska.

***

Textning av filmen

Filmen ovan är textad på svenska och engelska. Du aktiverar textningen genom att klicka på CC-knappen i spelarens nedre högra hörn.

Edvard Griegs pianokonsert är en klassikernas klassiker, den är ständigt aktuell på repertoaren världen över, och finns förmodligen i många hundratals inspelningar. Grieg var 25 år när han skrev musiken, och att det var hans första verk med orkester är ofattbart. Den som tar sig an sin landsmans superhit är ingen mindre än Leif Ove Andsnes, en av världens ledande pianister. 

Konserten inleds med det spännande uruppförandet av Rocking Bodies av Chrichan Larson. Rocking Bodies leker med tanken på klangkroppar som rör sig i vågor kring ett centrum – ibland stöts de bort, ibland dras de in. Larson är verksam som tonsättare och cellist, en framstående musiker som många gånger synts även i Kungliga Filharmonikernas cellostämma.  

Chefdirigent Ryan Bancroft leder avslutningsvis orkestern i Wilhelm Stenhammars utsökta Serenad. Stenhammar fick idén till musiken under en vistelse i Florens 1907. I ett av hans brev kan man läsa: ”Jag vill dikta så vackert och vekt om södern som bara en nordbo kan”. Det lyckades han också med, för Serenaden är ett mästerverk.

Läs mer om chefdirigent Ryan Bancroft

Läs artikel i magasinet Lyssna om Leif Ove Andsnes (öppnas i nytt fönster)

De 24 preludierna som Chopin färdigställde under den omtalade vintern han tillbringade på Mallorca tillsammans med älskarinnan George Sand är något av det mest krävande en pianist kan ge sig i kast med. Spännvidden är enorm, från små och korta enkla stycken, till brutala urladdningar och virtuosa explosioner. Det berömda Regndroppspreludiet nr 15 sägs vara inspirerat av det eviga regnandet på ön.

Norske Leif Ove Andsnes, en av världens mest uppmärksammade pianister, inleder sin recital med landsmannen Edvard Griegs pianosonat, skriven tre år före den berömda pianokonserten. Och det finns likheter: romantiskt flödande melodier och glimtar av norsk folkmusik. Grieg har också, i likhet med Bach och Sjostakovitj skrivit in sig själv i musiken: de tre första tonerna är e, h, g – initialerna i hans namn Edvard Hagerup Grieg. 

Mellan Grieg och Chopin spelar Andsnes musik av ytterligare en landsman, Geirr Tveitt (1908–81). Han var själv konsertpianist och hans både kraftfulla och ibland meditativa musik är ofta inspirerad av folkmusik från Hardangerdalen. 

Beethoven drogs till gestalter, fiktiva eller verkliga, som vågade stå upp mot orättvisor. Egmont i Goethes drama med samma namn var en sådan fiktiv men för Beethoven tydlig förebild. I uvertyren summerar han dramat, från den långsamma introduktionen genom tragedi till ett triumfartat slut.

Orkestern leds av den unge och alltmer uppmärksammade tjeckiske dirigenten Jirí Rozen, som här gör sin debut med Kungliga Filharmonikerna.

I Dora Pejacevic musik finns spår av Wagner, Brahms och Bruckner, men den är samtidigt starkt personlig med rika färger och ett djuplodande allvar. Efter en försiktig, långsam inledning över den här symfonin från 1918 i kontrastrik och bestämd musik, där starka naturscenerier målas upp. I musiken hörs även sprudlande piruetter som mot slutet sveps bort av blixtrande urladdningar. Det är ett imponerande verk av en tonsättare som länge försummades.

Jan Lundgren är en av våra allra främsta musiker och han har genom ett 50-tal cd och i en mängd projekt och samarbeten visat prov på sin förmåga att omfamna traditionen och samtidigt ständigt förnya sig. Årligen presenterar Jan Lundgren tre konserter under samlingsnamnet Kind of Jazz – möten med inbjudna artister och ensembler. Kind of Jazz 2025 utgör den sjunde säsongen i serien.

”Titeln Chamber Jazz signalerar ett intimt sätt att musicera tillsammans, och det blir utan trummor”, berättar Jan Lundgren. ”För första gången kommer jag att arbeta med den amerikanske kornettisten Warren Vaché, han räknas i dag som en av de stora, och är en av få verksamma som spelat med till exempel Benny Goodman. Warren har sina rötter i 1940-talets storhetsperiod för swingmusiken, och bland hans tidiga förebilder kan man nämna Roy Eldridge och Bobby Hackett. The Great American Songbook kommer att vara i centrum, och att det blir säkert något av Duke Ellington.”

Med sig har Jan Lundgren förutom Warren Vaché två av Danmarks absolut finaste jazzmusiker: dels gitarristen Jacob Fischer – ”vi har spelat ihop i många sammanhang sen 1990-talet, en riktig spelman”, och dels basisten Thomas Fonnesbæk, ”han räknas nog som Danmarks främste basist, en arvtagare till den store Niels-Henning Ørsted Pedersen”.

Fotnot: Kornetten liknar trumpeten, men är lite mer kompakt till utseendet, och har ett varmare sound.